träningskompisar!

Vilken tur man har som har så underbara träningskompisar, om man har som mål att tävla med sin hund i bruks eller lydnad så är träningskompisar nästan ett måste för att komma vidare. Ett kritiskt öga som ser att hunden stjäler några cm i halterna eller att man gör ett dubbelkommando utan att man vet om det. Någon som lägger spår till båda ens hundar trots att skogen är full av vildsvin eller som står i kylan och ösande regn och kommenderar en sen vinterkväll. Men nästan viktigast av allt, träningskompisar som lyfter upp en och orkar diskutera och diskutera och snacka och snacka när flytet inte finns eller träningen går kasst. Som kommer med förslag och engagerar sig till max. Vi har tur Mollan och jag, vi har några sådana kompisar. Som aldrig tycker att det är för sent eller för kallt för att ta sig tid. I dag gick träningen inte bra, för att göra en lång historia kort så blev jag ledsen och besviken på mig själv inte min hund. Då är det sannerligen guld värt med en träningskompis som stöttar en, tackar Anna!